Besökte våra två blindstyren Farfar och Gun en sväng med, ni är bra ni. Brukar fundera på hur dom har det, kan inte var helt lätt. Lite hemskt när man tänker på hur mycket dom inte får se, lite hemskt när man tänker på att dom aldrig har eller aldrig kommer få se mig eller någon av deras andra barnbarn. Dom har ingenaning om hur jag ser ut eller en egen bild har dom väl men den bilden brukar inte stämma så bra, vi fick oss en varsin beskrivning och det slutade med en Johanna som va riktigt lång och fetis och kanske till och med ljus på ett hörn. När farfar sen berättade att han knappt kom ihåg hur pappa och Håkan såg ut fick man sig en tår i ögat. Tror man ska uppskatta sina ögon lite mer helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar